Blog Image

bildkonst konsthantverk tillvaro

Utan Titel

tillvaro Posted on Tue, September 10, 2019 17:52:49


stammar

tillvaro Posted on Sun, August 25, 2019 19:55:41



en annan tid

tillvaro Posted on Sun, August 25, 2019 19:51:29


På väg till bärskogen….



tre års dvala

tillvaro Posted on Fri, August 16, 2019 09:56:28

Nyvaket tittar jag in på hemsidan….

Tid har förflutit

Bygger nu en fortsättning på senaste utställningen “Åre en poetisk gestaltning av ett barndomshem bland fjällen”

Parallellt några krukor inför grupputställning till konstens vecka 2019.



“Poetisk prosa”

tillvaro Posted on Tue, October 04, 2016 06:59:38

Halvmåneljuset gör lägdan synlig. Där ute, mörka skuggor. Som stilla stoder avtecknande. Nästintill icke skönjbara. Hjortarna, de vi pratar om men nästan aldrig ser. De som skogen släpper i skydd av mörker. De som gräver stora hålor i snön efter föda. De är gryningens väsen.

Det ljusa som svagt skymtar där över tallkronorna, bortåt Mattmar till, kommer snart att släcka stjärnorna och månhalvan blir sitt eget bleka minne.

Uti köket står disken se´n i går och grymtar. Kaffedoften gör sitt för att möta gryningen.



“Poetisk prosa”

tillvaro Posted on Mon, August 15, 2016 19:41:09

Texter
copyright Margareta Hafstad

23 mars 2016

I finaste klänningen och kanske 20 år gammal, står hon framför verandan, håller andan, har blivit tillsagd att vara alldeles stilla. Bredvid henne står hennes två systrar och hennes bror. Framför dem sitter deras föräldrar på varsin stol. Ett gruppfoto taget för mer än etthundra år sedan.

Fotografiet görs i fyra kopior, ett till vardera barnen. Alla kopior får ram av tunn präglad mässing och bakstycke med fällstöd. Så kommer detta familjefoto att följa Amanda, Anna, Martin och Märta genom deras liv och med tiden bli stående i moderna bokhyllor hos barn och syskonbarn. Efter hundra år och mer, blir ett av dem funnet av ett barnbarn som nått den ålder då hon själv har barnbarn.
Denna hon, plockar upp fotografiet ur en sliten brun papplåda, lossar försiktigt mässingsramens små flärpar, pillar ut bilden, lägger den i scannern, förstorar den i datorn och betraktar. Lösgör syskonen från varandra, förstorar, skriver ut. De är så olika varandra….det enda som liknar är stundens allvar där framför kameran. Finns det drag nedärvda från hundra och åter hundrade år…..ingen av oss liknar…

Så börjar jag jobba, för över systrarnas porträtt på små keramikplattor, laverar med engobe – detta trubbiga sätt att bemåla lera med, spännande och oförutsägbart när brännugnens höga temperatur liksom fläckvis äter engoben och lämnar spår, en engobens egen tolkning av bilden. En tolkning som jag ej styr över.

Med en känsla av högtid och ett visst mått av bävan, öppnar jag så en dag brännugnen….och där möter mig ett ungdomsporträtt…….av en av mina söner!



fönster

tillvaro Posted on Thu, September 25, 2014 07:13:33



vatten

tillvaro Posted on Wed, September 17, 2014 12:58:50


Next »